HUMAN QUALITIES
när ord blir osagda och allt som finns kvar bara är stearinstänk på skör hud. flyr från ditt ansikte som fastnat någonstans på vägen. "en gång flyktingbarn, alltid flyktingbarn. vi springer som om vi aldrig gjort något annat" som en klok man en gång sa. förlorar mig själv mellan dimman och verkligheten och ibland tror jag att du känner samma.
musik utan lyrik strömmar ur mina datorhögtalare nu. tänker. andas.
det värsta som finns i hela världen är att sakna något man nästan aldrig haft. bara en snudd av lycka för att sedan bli osagt. ja. det är nog bland det värsta som finns faktiskt.
osagda jävla ord som bränner igenom hela mig och lämnar efter sig saker som inte syns men känns.
