SV
vill bara ha toga och fylla nu tack.
SOM DET KÄNNS JUST NU
har ingenting någon mening.
BAKSLAG
drunknar
GÅ FÖRBI
"för ett år sen hade jag ett rum med balkong. himla smart grej. för ett år sen hade jag ofta svårt att sova pga sånnadära mysiga fjärilar som tumlar omkring i magen. och min lösning på det var ofta att sätta mig där ute på balkongen och titta ut på den ljusblå himlen. sådär fint ljusblå som den bara blir på vårkvällar. ibland kändes allt skit och då grät jag en skvätt. ibland fnissade jag sådär töntigt för mig själv. ibland gick mitt hjärta itu och det kändes som att jag satt där ute i flera timmar och bara. satt.
för sex år sen var jag jämt glad. jag åt alltid godis(har aldrig riktigt slutat med det) och sprang runt efter en boll mestadels av tiden. jag hade en hund som jag älskade mest av allt på jorden. den var gjord av ett såndär lent och mjukt material som man kan somna på. han hette bethoven och var antagligen min bästa vän. han heter fortfarande bethoven och är fortfarande min bästa vän. hans päls är dock inte lika len och mjuk längre. men vad gör det om hundra år.
jag har alltid varit fashinerad av stjärnorna. så ibland på vintrarna smög jag upp sent på kvällen och drog på mig en tjocktröja, tog med bethoven ut och sen satt jag där. minns att jag sa till min lilla hund att det var bland det finaste jag någonsin sett. och varje gång visade jag honom att där är lilla karlavagnen. den stora såg man aldrig för att vårat hustak skymde det.
den där balkongen har varit med om jävligt mycket. nu har jag varken mysiga fjärilar eller balkong längre. nu är jag mest bara tom."
för sex år sen var jag jämt glad. jag åt alltid godis(har aldrig riktigt slutat med det) och sprang runt efter en boll mestadels av tiden. jag hade en hund som jag älskade mest av allt på jorden. den var gjord av ett såndär lent och mjukt material som man kan somna på. han hette bethoven och var antagligen min bästa vän. han heter fortfarande bethoven och är fortfarande min bästa vän. hans päls är dock inte lika len och mjuk längre. men vad gör det om hundra år.
jag har alltid varit fashinerad av stjärnorna. så ibland på vintrarna smög jag upp sent på kvällen och drog på mig en tjocktröja, tog med bethoven ut och sen satt jag där. minns att jag sa till min lilla hund att det var bland det finaste jag någonsin sett. och varje gång visade jag honom att där är lilla karlavagnen. den stora såg man aldrig för att vårat hustak skymde det.
den där balkongen har varit med om jävligt mycket. nu har jag varken mysiga fjärilar eller balkong längre. nu är jag mest bara tom."
.
idag har jag samma balkong. där står bara tre avdankade cyklar och en äcklig fimpkopp. bethoven ligger på soffkanten och tittar lite besviket på mig. stjärnorna syns knappt och jag undrar lite vad fan det ska bli av mig.
VINTERTUNGA HJÄRTAN
vad fan hände med kampen då?
när vi gick i vinterkaoset påväg för att köpa fredagsgodis. eller det kanske var lördagsgodis, vi åt ju förfan godis varje dag så vi skulle kunna kalla det vilken-dag-som-helst-godis. vi skulle hyra film. det gjorde vi alltid. medan alla andra blev berusade på både alkohol och kärlek så spenderade vi vår tid inne på något rum någonstans. skrattade helhjärtat och skapade egna endorfiner, på vårt sätt. även fast vi var ensammast i världen har jag aldrig känt mig så fullbordad. vi hade vårat. hatade allt. skapade vår eget imperium uppbyggt på hat och sockerkickar. tittade i skolkataloger och skrattade åt alla. pekade. vi har alltid varit brutala du och jag.
om några dagar tar vi studenten. då har vi hatat oss igenom gymnasiet. men vi har skrattat lika mycket som vi skrikit och vår till en början fakevänskap blev till något äkta.
ONE DAY MAYBE WE'LL MEET AGAIN
"imorgon börjar jag gymnasiet. det känns som att det var igår då jag sprang runt med min färgglada ryggsäck i färgerna gul, grön och röd och hade fruktstund vid 12snåret. då var skolan någonting kul, det var kapplastavar och glitter papper, det var trädklättring och kus i skogen. sen när man växte upp lite blev fotbollsplanen the place to be, när man blev ännu lite äldre var kingplanen ett säkert kort.
vi åt mat i en liten matsal som absolut inte rymde mer än 80 personer(om änns det) med bestämda platser och saft till maten varje dag. vi fick syslöjdsläraren att ringa rektorn en gång i veckan med meddelandet "de sköter sig inte, jag skickar tillbaka dom vilken sekund som hellst." en gång skrek hon rakt ut med gråten i halsen "OM NI INTE LÄGGER AV NU SÅ GÅR JAG. JAG GÅR HÄRIFRÅN OCH KOMMER INTE TILLBAKA." det gjorde bara saken roligare för oss så vi fortsätte att sticka nålar i varandra och kasta syrullar över hela rummet. det hela slutade med att läraren sprang gråtandes ut ur klassrummet och vi fick skäll av rektorn, som vanligt. det var musiklektioner med flöjtar och långa avslappningsstunder.
7år tillbringade vi tillsammans. fan vad tungt det var att skiljas från er efter det. då delade vi på livet, nu delar vi bara halvglömda, dammiga minnen. sen började jag högstadiet och jag lärde känna massa nya människor. det var tufft i början men det löste sig. vi hjälpte varandra. jag lärde känna vissa mer än andra, och sakta men säkert hade jag skaffat mig ett par nya, fina, äkta vänner. nu är den tiden slut också, och jag får snart nya vänner. nya minnen. men vissa sitter bättre än andra. jag minns vissa bättre än andra.
jag antar att man kan kalla de som verkligen sitter kvar, för riktiga vänner. sånna som påverkat vem man är, och vem man har blivit. hursomhellst ska jag börja gymnasiet imorn. och det är lika bra att jag går och lägger mig nu, annars kommer jag aldrig att komma i säng."
.
så skrev jag dagen innan jag började gymnasiet. då hade jag ingenaning om vilka fantastiska personer jag skulle komma att lära känna. nu är det 16 dagar kvar av det jag kallat helvetet i snart tre år. plötsligt ska jag lämna allt det trygga och slängas ut i något helt oupptäckt. jag måste lämna mina idioter som jag älskar och skrattar med varje dag. som jag delat ilska, irritation men främst glädje med. klumpen i halsen bara växer.
KURT
HALF D
saker man gör när man är tom i själen:
skriver till snygga killar på tumblr.
THE GARDENER
GOSAN OCH MIN ANDRA HÄLFT
BARA SÅ LÄNGE VÅRA HJÄRTAN KLARAR AV ATT SLÅ
lyssnar på håkan för första gången på vad som känns som ett decennium. det känns precis lika mycket som när vi satt där vid fönstret och tittade ut på alla hustak med en varsin kopp chai i handen.
.
"jag vet ett berg dit jag brukade gå. Det är så vackert där, nästan som en tavla." det är precis som att han sett minnesbilderna innuti min hjärnbalk och skissat ner allt på papper.
.
sol, espadrillos, en klassisk bmw med takfönster, flashbacks från ett somrigt peace and love 2011 och planering på ny tatuering.
http://open.spotify.com/track/70y3OsCu7GBkJ3aqD94Agv
ikväll är jag less.
less på pollen. på förkylningar som aldrig försvinner. på att min cykel som jag älskar högst på jorden har blivit stulen av något offer. på att jag är så djävulskt svag. på hypokondri. på skoskav. på jobb. på skolan. på förälskelser som aldrig läker. på syrenbuskar som sedan länge ruttnat bort. på distansvänskapsförhållanden. på vänskap överhuvudtaget. på att hitta på något att känna bara för sakens skull. på min livs serie som tar slut om två avsnitt (bara uppehåll som tur är). på människor som är fula inombords. på dåliga mascaror. på viktigpettrar. på körkort. på osäkerhet. på att inte bli sedd. på att inte bli hörd. på dåliga covers. på folk. på att inte kunna andas. på människor som är i min omgivning även fast jag inte vill. på dåliga lärare. på gammal vänskap som sticker som en kniv i hjärtat. på utomlandsresor som kanske inte ens blir av. på äckliga tesorter. på suddiga fyllekvällar som ändå inte ger mig det jag vill ha. på fejk känslor. på sådana texter jag skriver nu. på känslor. på ickekänslor. på såna som inte kan hantera alkohol. på att vara ensam. på håkan texter som river sönder mig (därför håller jag mig borta). på att inte ha någon att kalla min.
jag är bara så jävla less på allt.
SVARTA MOLN
över mitt huvud
GÅRKVÄLLEN
igår var fantastiskt fin och bra på alla sätt och vis. äger nu en fullklottrad beppemössa med odefinerbara ord. grilldag och andra himla bra saker.
idag mår jag desto sämre.
